2011. 16år och nybliven mamma.
 
Jag satt och kollade runt bland gamla inlägg i arkivet och förundras över dom sakerna man skrivit. Saker jag aldrig skulle skriva idag. Förundras över hur man kan följa min utveckling som person men även som fotograf. Bloggen har fått följa med från mitt första fotojobb och allt där till.

Men den egentligen huvudsaken till att jag skaffade den här bloggen för 3 år sedan var ju för den här killen ovan. Som inte är så liten längre. Det var en renodlad mamma blogg med BVC uppdateringar och vardagsbilder på allt möjligt och oändliga inlägg med barnklädes shopping. Men så tacksam jag är att jag har allt det där i arkivet idag och samtidigt känns det som hundra år sedan jag var den där nyblivna 16åriga mamman. Även om det bara var 3 år sedan. Det känns så bisarrt idag, 16år. Jag tittar på 15-16åringar idag och tanken på att dom skulle få barn nu känns så sjuk. Dom är ju så små. Och det var ju jag med, även om jag kände mig så himla stor. Men förvisso, gör inte alla tonåringar det? ;)

Så ja, vart vill jag komma med detta inlägget? Ingen susning. Men jag kan väl säga att jag både skäms och är tacksam för det där arkivet som finns här och utvecklingen både jag och bloggen gjort från Justababy.blogg.se som jag hette då till Acires.se som gäller nu. 

Men förresten, jag har länge filat på ett inlägg om det här att bli mamma som 16åring, om hur det var för oss, och alla mina tankar där till. Är det kanske något som verkar intressant?
Kommentarer
LOVISA [ foto & vardag ]

Det låter intressant, gör färdigt inlägget och posta det. Jättesugen på att läsa! :D

Hanna - fotoblogg

Vilken bra idé, skulle va superintressant att läsa!!

När Annie fotograferar i Kalifornien

Jätteintressant att läsa. Min bästa vän fick sitt första barn när hon var 15. På ett sätt avundas jag henne, hon är 21 nu och har tre barn och känner att hon är "färdig". Jag är 23 och har inga barn men passar hennes och jag får nästan panik vid tanken på att gå igenom allt et där jag varit med henne genom. Fast jag skulle gärna ha en sådan där liten. Vem vet, om några år, då kanske vi känner oss trygga nog att fundera över den biten. Det är ju ett så stort beslut, det där med barn! :-) Så kul att du kunde följa ditt hjärta även du blev mamma så tidigt! Det är inte det lättaste, att våga!


Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Webbadress:


Kom ihåg mig?
Trackback