Minnet sviker när det gäller det mesta men här kommer förlossningen i det stora hela. Kanske blir det en uppdatering när jag fått förlossningsjournalen. Undrar ni något mer om förlossningen så är det bara att fråga.
VARNING FÖR MYCKET TEXT DOCK!



Vaknade ca 05;45 den 29 Augusti av att jag hade lite små värkar så gick upp och dom kom med 10 min mellanrum om jag inte minns fel och sen höll dom på så hela dagen ibland gick det mer tid emellan men dom var där. Dock var det inget som gjorde jätte ont eller så utan det var fullt hanterbart.
På eftermiddagen kom min pappa och lämnade mitt pass + ID-kort och vi försökte alla övertala bebis att han skulle komma dagen efter (alltså tisdag) och sen när han hade åkt åt vi och sen vid 7-8 började värkarna tillta litegrann och jag satt och klockade dom medan vi kollade på film och då var det allt från 4-8 min mellanrum. Vid 22:00 gick älsklingen och la sig och jag försökte sova en stund men gick upp igen vid 22.30 och satte mig vid datan och kollade lite runder och så och då började värkarna tillta allt mer och kom med 4-5 min mellan rum. Jag höll på att klocka dom och en timme senare, ca 23:30 så kom dom med 2-3 min mellanrum och började göra jävligt ont och jag ville bara gråta och strunta i alltihopa. Så vid 23:50 väckte jag älsklingen som genast blev lite nojjig och sen så ringde vi in till förlossningen vid 00;10 och dom sa åt oss att vi kunde komma in men att i värsta fall fick vi ju bara åka hem igen så älsklingen väckte sin mamma och sen åkte vi iväg och vi var väl på förlossningen ca 00;40 och då fick vi ett rum och jag fick ligga med CTG medan vi väntade på att barnmorskan skulle komma och undersöka och när hon väl kom och berättade om att man skulle vara öppen 3 cm för att få stanna så tappade jag allt hopp och var övertygad om att nu får vi åka hem igen och bebis kommer stanna här tills jul. Men det visade sig att jag var öppen 6 cm redan så åka hem fick vi inte alls. Sen fick jag på mig deras snygga sjukhusrock och nättrosor och sen fick jag börja tetsa lustgasen och satan vad yr man blev först. Sen fick vi ligga där i två timmar innan hon kom och undersökta igen och då visade det sig att jag bara hade öppnat mig ytterliggare en 1 cm till så jag fick testa att sitta gränsle över en stol för att se om det skulle hjälpa bebisen att åka ner lite (dragningskraften ni vet) och då tilltog värkarna lite men jag andades mig igenom dom med hjälp av lustgasen men när det en stund senare visade sig att jag fortfarande bara var öppen 7 cmtappade jag helt hoppet och det blev svårt att klara av värkarna. All min motivation försvann så vi bestämde oss att sätta ryggbedövning trots min svåra nålfobi och ca 05:00 tror jag dom satte den och sen när den börjat värka och jag fick lugnat mig så var jag "uppe på hästen" igen och redo att föda barn och tack gode gud att älskling övertala mig till att ta ryggbedövningen! Men sen vid 7 hade det fortfarande inte hänt något så dom bestämde sig för att ta hinnorna och samtidigt då var det skiftbyte så vi fick en ny barnmorska och hon var bestämd med att han skulle ut innan hon gick av sitt skift.

Den nya barnmorskan, Ilga hette hon, undersökte mig och tog sedan hinnorna så att vattnet gick och då tilltog värkarna ytterliggare lite. Dom fyllde på ryggbedövningen och sen var det bara att vänta och hoppas på att jag skulle öppna mig dom restrerande centimetrarna. Dock tilltog inte värkarna speciellt mycket så det bestämdes för att sättavärkstimulerande dropp för att skynda på det hela så det gjordes och efter 20 min kom dom in och ökade dosen och då tog allt fart och även om jag hade ryggbedövning och lustgas så var det ett sådant jävla tryck nedåt och sen satte äntligen krystvärkarna igång så det belv snabbt att få upp mig från stolen och upp i sängen och sen var det bara att krysta och det gjorde jag hur länge som helst och dom ökade och ökade droppet för att hjälpa till och sen mitt i allt säger dom till mig att sluta krysta mitt i en kryst värk och ni som har varit där vet hur j*vla svårt det är. Men jag skulle sluta och vänta tills nästa för då skulle han komma ut och då blev man ivrig och ville bara att nästa värk skulle komma och då är det väl självklart att den ska dröja en evighet (kändes det som) innan den kom men tillslut kom den och jag fick krysta och då kom han äntligen ut. 12:05 den 30 Augusti 2011.

Känslan att få upp honom på mitt bröst efter all denna väntan är obeskrivlig. Sen klippte älsklingen av navelsträngen och vi fick upp honom ordentligt. Sen var det dags för moderkakan och den kom lätt fast efter att ha tryckt ut lillemans stora huvud så känns det mesta lätt. Efter det så fick vi vara själva och mysa och dom kom in med dom omtalade mackorna som efter 11 timmar på förlossningen var dom godast jag ätit. Sen blev lilleman mätt och vägd och sen var det dags för oss att åka till patienthotellet.


Från och med det att vi kom in på förlossningen tog det lite mer än 11 timmar innan han var ute. Lite segt var det men det var inte en fruktandsvärd upplevelse och jag är nöjd med förlossningen annars och speciellt med personalen på Lunds KK. Allt som allt så kan jag säga att jag lätt skulle kunna göra om det och det är en för jävla häftig känsla att föda barn. Värkarna fram till dom själva kryst värkarna och utdrivnings skedet är väl inte något speciellt utan mest jobbigt och tråkigt men när själva kryst värkarna sätter igång.. Ja, det är en otrolig upplevelse. Att ens kropp klarar av att bära på ett barn, en lite människa i nio månader och sen föda det. Ja, alla kvinnor ska vara stolta över vad deras kroppar egentligen klarar av!
Kommentarer
Jessica ♥ Mamma till Alicia ♥

Va skönt att du hann ta ryggbedövning, den fick aldrig jag fast jag bad om det.. Verka som din förlossning gick bra ändå :) Vad tyckte du var jobbigast?



SV: Hehe samma här, handla en del men fanns inte så himla mycket fint! Men dom ändrar sortiment ofta så det gäller väl att tajma det bra antar jag :P



Ah okej :) Ja vi bor en bit utanför Ystad :)

Kram!

Rebecca - 18 år och mamma till Haylie!

Bra jobbat! :) Hihi

Kul att du bor i skåne, de gör jag också! :) Kram

Anonym

låter ju ändå som en ganska bra förlossning! :)

Helene

Åh det är så härligt att läsa förlossningsberättelser! Nästan så man längtar tillbaka :)

21 år o har en prinsessa

Hej jag födde min dotter samma dag som dig alltså 30/8. Mitt vatten gick lite runt 01 tiden natten till 30:e sen vid 03 ngt blev ja inskriven o 04:37 kom lill tjejen ut :D min förlossning gick verkligen snabbt för att vara förstföderska oxå. Det som chockade mig mest var oxå att ja va öppen 9 CM när ja komm in. Ja önskar alla kunde få en så snabb förlossning =.

Jonna Erlandsson

Det är så härligt att läsa sånt här! Jag längtar verkligen tills jag kan skaffa barn själv, du är så himla stark som klarar av det i din ålder! Jag hade gärna haft barn i samma ålder om jag hade kunnat :)

Ossi

Åh så bra att det gick så pass bra :D


Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Webbadress:


Kom ihåg mig?
Trackback