Vi har flyttat - en livsuppdatering
Hela elva månader har gått sen jag uppdaterade här inne senast, då hade lillebror precis blivit en månad och vi hade fortfarande inte kommit på något namn till honom. Vilket vi gjorde ett tag där efter, men oj vilken pers det var men tillslut landade det vid Oliver. Vilket kändes så självklart. Lilla lillebror som inte är så liten längre, med världens envisaste personlighet och som röjer runder som ett litet oväder och inte verkar ha någon stoppknapp alls. Alltså totalt olik sin storebror som varit lugnet själv fram tills att någon trots kickade in nu när han fyllde 5. ;)
Men annars då? Vi har haft ett mysigt år med mycket fokus på familjen när vi väl har varit samlade för senaste året har pappan i familjen jobbat borta under veckorna och inte kommit hem förrän på torsdag eller fredagkvällarna vilket började kännas väldigt ohållbart och tråkigt så i början på decmber tog vi vårt pick och pack (pjuuu vad grejer man har undangömt) och flyttade 10 mil och det är där vi är nu. Vi har alltså bott här i drygt en månad nu och börjar väl sakta komma på plats och imorgon tar vardagen vid på riktigt för då börjar Alexander på sin nya förskola och Oliver och jag ska njuta av dom sista månaderna tillsammans innan det är hans tur samtidigt som jag tänker att jag ska plugga lite kurser och såklart, fota.
Så nu försöker jag sakta och utan press ta tag i det här bloggandet igen, för så många gånger som jag tänkt att jag ska gå in och uppdatera här med aldrig känt mig riktigt nöjd eller att det varit 100% och därför bara struntat i det. Men nu tänker jag att vi börjar så får allt det andra falla på plats efterhand.
Så nu försöker jag sakta och utan press ta tag i det här bloggandet igen, för så många gånger som jag tänkt att jag ska gå in och uppdatera här med aldrig känt mig riktigt nöjd eller att det varit 100% och därför bara struntat i det. Men nu tänker jag att vi börjar så får allt det andra falla på plats efterhand.
Mia & Håkan - Bröllop på Holmanäs gård
Bröllopsåret 2016 var för mig helt fantastiskt, jag fick träffa så många härliga människor och föreviga helt underbara bröllop, och hade det inte varit för att vi haft lite otur med vädret så har säsongen varit en av dom bästa och nu är det hög tid att visa lite fler bilder och först ut blir Mia & Håkan som gifte sig i April och trots att det inte hunnit bli speciellt grönt ute så bjöds det på ett fantastiskt vårväder dagen till ära.
En månad med lillebror
I måndags blev minstingen i familjen en hel månad gammal och jag förundras över hur fort tiden går med en bebis samtidigt som det känns som han varit med oss så mycket längre än så.
När Alexander var liten gjorde jag små månadsuppdateringar om honom och det är idag så himla roligt att titta tillbaks på för man glömmer verkligen dom där små sakerna fort och det är även lite kul att kolla vad som skiljer dom där bröderna åt.
Men i alla fall, efter dagens läkarbesök på BVC, som gick jättebra, väger han nu 5615g (4264g vid födsel) och är hela 59,5cm lång (51cm vid födsel) och är både längre och större än vad storebror var vid samma ålder. Men den här filuren hade ju också en något tyngre startvikt. ;)
- Han följer med blicken och har gjort ett tag nu.
- Han har börjat med svarsleende och att se han le med hela ansiktet när storebror dyker upp och pratar med en värmer i hjärtat.
- Vi har plockat undan storlek 50 och det börjar bli dags att göra detsamma med stl 56.
- Han följer med blicken och har gjort ett tag nu.
- Han har börjat med svarsleende och att se han le med hela ansiktet när storebror dyker upp och pratar med en värmer i hjärtat.
- Vi har plockat undan storlek 50 och det börjar bli dags att göra detsamma med stl 56.
- Nätterna är oftast inget att klaga på utan han somnar om medan han äter, men vissa nätter vill vi inte göra annat än att äta.
- Första veckorna var det inget problem att lägga ner honom eller för honom att sova vart man än la honom. Men nu senaste veckan vill vi mest vara nära och sova är inte alls kul mer än 20 min åt gången.
- Första veckorna var det inget problem att lägga ner honom eller för honom att sova vart man än la honom. Men nu senaste veckan vill vi mest vara nära och sova är inte alls kul mer än 20 min åt gången.
ATT ÄTA LUSSEBULLAR I SEPTEMBER
BAKOM KULISSERNA; Under en fotografering
Jag har haft mitt företag i sex år och har gått på otroligt många nitar och misstag. Mitt värsta misstag var 2011 när jag drev en fototidning samtidigt som jag hade mitt egna företag med utbildningar och fotograferingar. Jag älskade mitt jobb och förstod inte att det var farligt att jobba för mycket, så jag gick lite in i väggen.
Idag har jag väldigt strukturerat schema, jag jobbar väldigt sällan övertid och har lärt mig att tacka nej. Här är några viktiga tips som jag önskar jag hade läst när jag började:
♥ Jobba inte hemifrån om du kan undvika det. Att ha en tydlig gräns mellan hemma och jobb har varit otroligt viktig för mig. När jag är på jobbet så jobbar jag, är jag hemma är jag ledig. Ett sätt för hjärnan att få en paus och ladda för nästa dag, ingen orkar jobba dygnet runt. Om du inte har möjlighet att ha en lokal så åk till ett hotell och sätt dig i loungen eller något mysigt fik.
Idag har jag väldigt strukturerat schema, jag jobbar väldigt sällan övertid och har lärt mig att tacka nej. Här är några viktiga tips som jag önskar jag hade läst när jag började:
♥ Jobba inte hemifrån om du kan undvika det. Att ha en tydlig gräns mellan hemma och jobb har varit otroligt viktig för mig. När jag är på jobbet så jobbar jag, är jag hemma är jag ledig. Ett sätt för hjärnan att få en paus och ladda för nästa dag, ingen orkar jobba dygnet runt. Om du inte har möjlighet att ha en lokal så åk till ett hotell och sätt dig i loungen eller något mysigt fik.
♥ Ha en jobbtelefon och stäng av den när du inte jobbar! Jag lämnar alltid min jobbtelefon på kontoret och blir därför aldrig störd hemma. Jag har ofta missade samtal kvällstid och då är det skönt att den ringer på kontoret och jag kan återkoppla på kontorstid som vanliga människor gör :-)
♥ Ha ett tydligt schema. Försök att inte jobba övertid, det kommer bara straffa sig längre fram. Om du jobbar hemifrån är det ännu viktigare, sitt gärna på en speciell plats (undvik sovrummet) och bestäm vilka timmar du jobbar. För allt i världen, strunta i hemsysslorna när du jobbar, du är på jobbet och ska inte sätta på en maskin tvätt!
Att bara fota för att det är kul och inte för att jag måste:
Något jag är fruktansvärt dålig på och som jag bara blivit sämre och sämre på är att dokumentera min egna finunge och vardag. Enda sedan jag började ta fotouppdrag åt andra så har det egna dokumenterandet blivit nästintill obefintligt och det är så tråkigt. Så nu utmanar jag mig själv lite och försöker dra med mig kameran lite mer. Att bara fota för att det är kul och inte för att jag måste.
Sjukstugan råder ju här hemma och både jag och lillkillen är dunderförkylda men en lite längre promenad till lekplatsen har vi orkat med idag när solen sken för första gången på något som känns som en halv evighet! Det gäller att suga i sig varenda ljus dag nu när vi går mot mörka tider!
Ha en trevlig kväll!
Ha en trevlig kväll!
ett inlägg
ededededededdee
Charmiga Wilma
Nyföddfotografering
Mitt första år som företagare
Exakt 365 dagar har gått sedan jag nervöst postade brevet till Skatteverket och Bolagsverket med ansökan om att registrera, och bli VD för Julias Fotografier.
Ett företag som jag drömt om i många år, men redan hade byggt upp under ett mycket framgångsrikt UF-år, som Julias Fotografier UF. Det hela gick väldigt snabbt, och jag skulle kanske tänkt till 1,2 gånger extra. Men ivrig som jag var över att uppfylla min största dröm här i livet, och modig som jag är, hoppade jag in i utmaningen utan att veta vad det egentligen var som väntade.
Året har varit tufft. Mest för att jag varit ensam, och inte direkt hittat någon som suttit i samma sits som mig förräns nu. Jag misslyckades många gånger på grund av bristande erfarenhet, men grävde inte ned mig för det, utan lärde mig en läxa och löste problemen. Gäller både kunder som inte varit nöjda, men också feltänk vid bokföring. Det har varit mycket blod, svett och tårar. Tårar på grund av oro. Oro över framtiden mest. Kommer jag få kunder? Kommer företaget klara sig? Hur mycket fasta utgifter kan jag ha varje månad? Vad händer om jag inte kommer klara av att betala dem? Blod och svett över att jag det här första året bokstavligt talat har jobbat ihjäl mig.
Jobbat ihjäl mig för att bygga upp mitt företag så gott jag kunnat på ett år. Så jag nu, de resterande år har en bra grund att stå på. Jag har kämpat, och kämpat för att sprida mitt företag över hela Sverige. Jag har slitit mitt hår vissa dagar för att försöka komma på bra lösningar på problem som var tvungna att lösas. Detta har också visat resultat. Att jag varit en jävlar anamma, envis och förbannat bestämd tjej har verkligen gett resultat. Alla priser och stipendium jag fått ta emot på ett år. Alla nöjda kunder som återkommer till just mig som fotograf. Att jag har kunder över i princip hela Sverige. Att fotoföretag ringer och vill anställa mig...
Det har varit jobbigt många gånger. Först och främst när kroppen inte har pallat. Jag har ett par gånger varit millimeter ifrån att springa rakt in i en stenhård betongvägg, inte ens fyllda 20 år. Men det är då jag har lärt mig att prioritera om, få en vardag och rutiner, samt höja priser så jag faktiskt kan ha råd att ta ledigt.
De gånger det har varit jobbigt har jag haft stöttning. Av familj, vänner men framförallt min Marcus. Han kom in i mitt liv för ungefär ett år sedan, och i somras var han extra viktig för mig. Fast då som vän, eller okej, jag har varit kär i honom sedan första ögonkastet men det var något jag förnekade i ett halvår. Marcus fanns där och verkligen stöttade mig. Bokstavligt talat. Vi kunde sitta i timmar och prata om hur jag ska lösa problemen i företaget. Han kunde ge värdefulla tips och råd, för är det någonting han är duktig på så är det verkligen entreprenörskap. Marcus har också varit den som tagit emot en gråtande Julia när det vissa dagar varit för mycket, och han har varit den som tittat mig i ögonen och sagt "är det någon som fixar detta så är det du, det vet jag!". Ingen annan än Marcus kan påverka mig så mycket. Få mig att gå från ledsen och det känns som om jorden har gått under, till jävlar anamma och att jag ska visa hela världen vad jag går för.
Tack Marcus för att du finns i mitt liv. Du betyder allt.
Men det har också varit underbart. Underbart att få gå till ett jobb som jag själv kämpat för och byggt upp, allt på egen hand. Ett arbete där jag älskar varje minut som jag spenderar på jobbet. Ett jobb där jag går hem med ett leende på läpparna, varje dag. Men det allra bästa är att jag har kunnat bocka av två av mina största drömmar här i livet.
- Arbeta som fotograf
- Öppna min egna fotostudio
Jag skulle göra om det. Om och om igen.
Ett företag som jag drömt om i många år, men redan hade byggt upp under ett mycket framgångsrikt UF-år, som Julias Fotografier UF. Det hela gick väldigt snabbt, och jag skulle kanske tänkt till 1,2 gånger extra. Men ivrig som jag var över att uppfylla min största dröm här i livet, och modig som jag är, hoppade jag in i utmaningen utan att veta vad det egentligen var som väntade.
Året har varit tufft. Mest för att jag varit ensam, och inte direkt hittat någon som suttit i samma sits som mig förräns nu. Jag misslyckades många gånger på grund av bristande erfarenhet, men grävde inte ned mig för det, utan lärde mig en läxa och löste problemen. Gäller både kunder som inte varit nöjda, men också feltänk vid bokföring. Det har varit mycket blod, svett och tårar. Tårar på grund av oro. Oro över framtiden mest. Kommer jag få kunder? Kommer företaget klara sig? Hur mycket fasta utgifter kan jag ha varje månad? Vad händer om jag inte kommer klara av att betala dem? Blod och svett över att jag det här första året bokstavligt talat har jobbat ihjäl mig.
Jobbat ihjäl mig för att bygga upp mitt företag så gott jag kunnat på ett år. Så jag nu, de resterande år har en bra grund att stå på. Jag har kämpat, och kämpat för att sprida mitt företag över hela Sverige. Jag har slitit mitt hår vissa dagar för att försöka komma på bra lösningar på problem som var tvungna att lösas. Detta har också visat resultat. Att jag varit en jävlar anamma, envis och förbannat bestämd tjej har verkligen gett resultat. Alla priser och stipendium jag fått ta emot på ett år. Alla nöjda kunder som återkommer till just mig som fotograf. Att jag har kunder över i princip hela Sverige. Att fotoföretag ringer och vill anställa mig...
Det har varit jobbigt många gånger. Först och främst när kroppen inte har pallat. Jag har ett par gånger varit millimeter ifrån att springa rakt in i en stenhård betongvägg, inte ens fyllda 20 år. Men det är då jag har lärt mig att prioritera om, få en vardag och rutiner, samt höja priser så jag faktiskt kan ha råd att ta ledigt.
De gånger det har varit jobbigt har jag haft stöttning. Av familj, vänner men framförallt min Marcus. Han kom in i mitt liv för ungefär ett år sedan, och i somras var han extra viktig för mig. Fast då som vän, eller okej, jag har varit kär i honom sedan första ögonkastet men det var något jag förnekade i ett halvår. Marcus fanns där och verkligen stöttade mig. Bokstavligt talat. Vi kunde sitta i timmar och prata om hur jag ska lösa problemen i företaget. Han kunde ge värdefulla tips och råd, för är det någonting han är duktig på så är det verkligen entreprenörskap. Marcus har också varit den som tagit emot en gråtande Julia när det vissa dagar varit för mycket, och han har varit den som tittat mig i ögonen och sagt "är det någon som fixar detta så är det du, det vet jag!". Ingen annan än Marcus kan påverka mig så mycket. Få mig att gå från ledsen och det känns som om jorden har gått under, till jävlar anamma och att jag ska visa hela världen vad jag går för.
Tack Marcus för att du finns i mitt liv. Du betyder allt.
Men det har också varit underbart. Underbart att få gå till ett jobb som jag själv kämpat för och byggt upp, allt på egen hand. Ett arbete där jag älskar varje minut som jag spenderar på jobbet. Ett jobb där jag går hem med ett leende på läpparna, varje dag. Men det allra bästa är att jag har kunnat bocka av två av mina största drömmar här i livet.
- Arbeta som fotograf
- Öppna min egna fotostudio
Jag skulle göra om det. Om och om igen.
Ett test till
Kommande kurser
Detta är vad jag pysslar med idag.
Min inte lediga dag..
bild i repris från instagram, där hittar ni mig också som gatukors, men min dag ser exakt lika dan ut som den gjorde då. ska ta tag i svenskan och gehör- musik teori alldeles strax samtidigt som jag fightas med en satans förkylning som känns i exakt hela kroppen. har ingen koncentration och vill helst sova och hoppa i den extremt bra kramsnö som innfunnit sig här hemma.
Har ni några bra tips på hur man lättare kan koncentrera sig?
Har ni några bra tips på hur man lättare kan koncentrera sig?
